Långt ut i väst...

Helgen har präglats av musik. Festivalen Way out west har gått av stapeln i Göteborg. Ingen av oss blev besvikna kan jag meddela. Fredagens bästa, i våra ögon, var The National. Dom lirade på lilla scenen och dom gjorde det jävligt bra. Bäst, enligt mig, var Mistaken for strangers. Annars var ju det stora samtalsämnet givetvis Broder Daniel och deras "Sista spelning någonsin". Dom var väl OK men inte så mycket mer än så...

Lördagen var på förhand betydligt vassare och det visade sig att verkligheten bekräftade detta. N.E.R.D svängde ordentligt till, bland annat, tonerna från Lapdance. Riktigt bra gung på scenen!! Efter det blev det en bira innan Håkan Hellström rev av sin show. GBG har verkligen ett speciellt förhållande till den mannen alltså, vilket jävla röj det var!! Och då ska man komma ihåg att jag inte är något större fan av honom i vanliga fall.

En korv, en Pepsi och en halvbra spelning från Flaming lips senare var det dags för Mr Neil Young att äntra scenen. Och som han gjorde det...Han öppnade med Love and only love och fortsatte med Hey hey, my my (into the black). Det var helt sjukt bra. När han så hänger på sig den akustiska guran och vräker av "The needle and the damage done", "Unknown legend", "Heart of gold" och "Old man" i ett svep så blir inte kvällen bättre!!! Avslutningen med "Rocking in the free world" och Beatles-covern "a day in the life" var magisk. Bara att buga och bocka!!

För er som inte fick det stora nöjet att besöka denna festival finns det lite klipp här! Och ärligt talat, lär er av misstagen och gör inte om det. Köp biljetter till nästa Way out west!!!