tisdag 14 augusti 2007

Hur var det nu, är man sjuk eller inte?

Satt och läste i Aftonbladet häromdagen att Socialstyrelsen lägger fram förslag för nya riktlinjer för sjukskrivningar. Framför allt ska det visst förändras gällande de människor som lider av utmattningssyndrom, mer känt som "gått in i väggen". Idag är en person som lider av ovan, i snitt, sjukskriven i 119 dagar. Detta skall ändras till 0 dagar enligt förslaget. En depression ger i genomsnitt 341 dagar sjukskrivning idag. Lätt depression skall ge 0 dagar, allvarligare depression skall ge mer, men inte så mycket som 341.

Nu är ju inte jag dummare än att jag begriper att många känner sig fruktansvärt utpekade och orättvist behandlade. Det är ju ett tämligen kontroversiellt förslag. Och ja, man kan tycka att den här "jakten" på bidragsfuskare ibland tar orimliga proportioner. Men å andra sidan fattar jag inte varför alla måste ta allting så jävla personligt?! Det är ju inte så att utredaren har suttit och sagt att "Kalle Karlsson, Fjantstigen 1, 123 45 Sosseby är en fuskare. Han ska vi sätta dit!!" Det är ju givetvis generella antaganden man gör, sen kan ju dom antagandena vara fel i vissa fall.

MEN, och jag tycker att detta är ett viktigt men, vi måste börja inse att vi inte längre lever i någon skyddad verkstad. De förmåner och "rättigheter" vi är vana vid kommer att förändras. De kommer att förändras av det otroligt enkla skälet att de måste förändras för att Sverige ska kunna leva vidare på sikt. Sjukskrivningar, både korta och långa, kostar i dag företagen i Sverige våldsamt mycket pengar. För att inte tala om vad det kostar samhället... Detta måste givetvis åtgärdas på något vis. Visst, företagen skall hjälpa till med rehabiliteringar men det måste ju vara måtta på det också. Alla tar ju för givet att jobbet ALLTID är den stora boven i dramat. Företagen kan ju bara ha skyldigheter om det kan påvisas att jobbet är anledningen till att arbetstagaren är sjuk. Japp, förslaget är radikalt och jag kan väl tycka att det är att göra det lätt för sig när man bara skriver dit en 0:a och sen tror att problemet är löst... Självklart behövs det aktiva åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Både från näringslivet och samhället.

Men jag tycker ändå att det är på sin plats med en ordentlig diskussion om det här med jobb. Jag har varit ute och jobbat ett tag nu och jag har varit på en försvarlig mängd olika arbetsplatser med tanke på min ålder. Det är, generellt, för många människor som tycker så förbannat jävla synd om sig själva. Dom tjänar för dåligt, för jobbiga arbetstider, för lite semester osv osv osv. Men för FAN, 25 dagars betald semester varje år, en helvetes massa timmar i arbetstidsförkortning. Va fan, det låter inte speciellt illa i mina öron. Och vill man inte jobba utan istället väljer att studera för att kunna få ett bättre jobb i framtiden så har vi ett rätt vettigt system även för det. Men inte duger det heller längre, nu ska man ju betala tillbaka HELA sitt studielån på 25 år (eller nåt). Det är ju alldeles fruktansvärt, ska vi behöva betala tillbaka ALLT vi lånat???!

Jag vill gärna påpeka att jag inte på något vis inbillar mig att alla som sjukskriver sig fuskar. Det tror jag absolut inte. Dom som verkligen är sjuka ska självklart få hjälp och stöd. Men jag tycker ändå att individen bör åläggas ett större ansvar än idag. Det är så jävla lätt att säga att "jag vill ju jobba men kan inte". Vill man verkligen så kan man försöka med att jobba ngn timme om dagen i ett tag. Man måste ju inte bli en überjobbare direkt och gå in och göra 60 timmar i veckan. Men det bör finnas lösningar på många av fallen, det är jag helt övertygad om.

Men en sak är helt jävla säker, vi kan inte hålla på så här speciellt länge till. Våra jobb är redan på väg härifrån i vissa branscher. Och det här med sjukskrivningar måste åtgärdas på något vis, åtgärdsplaner måste plockas fram. Och vi måste kanske ta oss en funderare allesammans. För det kommer inte att fungera att fortsätta som vi håller på idag...

Om någon av mina vänner(?) läser detta håller dom förmodligen inte med mig i ovan resonemang. Men skitsamma, debatt uppstår bara om vi har olika åsikter. Och vi kan väl i alla fall vara överens om att vi vill ha debatt....


Valencia-Elfsborg 3-0. Ett tämligen väntat resultat. Johan Wiland gjorde trots detta en MYCKET bra match. Ett antal riktigt bra räddningar. Men Elfsborg räcker inte till helt enkelt. Allsvenskan har en bra bit att vandra innan våra topplag kan utmana i Europa på allvar

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida